måndag 12 september 2011

Hollywood nästa?

Jag trampade på en snigel igår morse... stackars lilla blötdjur som i sin takt försökte hinna över från den ena rabatten till den andra. Lilla snigel som intet ont sniglade sig mot ett fruktansvärt öde, nämligen hamna under en stressad Mandas stora sko...

Min käre make skojade till det och tyckte att jag kanske borde akta mig för hämnd-aktioner sådär i den svarta humorns tecken på 10-års dagen av 9/11...

Då satte min sjuka hjärna igång med klassiska "skräckfilms-scenarion"...

Låt mig presentera århundradets skräckfilm:  

SNIGLAR


"En klassisk höstmorgon, daggen ligger tät på gräsmattorna. Människan har börjat vakna till liv och gatorna börjar fyllas av deras rörelse. Vi ser solen stiga vid horisonten, löven på buskarna börjar droppa av sin dagg i takt med att solen värmer upp sin omgivning.


Random snigel, (vi ser en med ett rödrunt skal) glider lyckligt och lite charmigt oskyldigt på asfalten mot en härligt blomsterrabatt... Plötsligt ändras karaktären i musiken, lite mer dramatisk. Marken börjar skaka, det blir svart över snigeln (musiken kulminerar). Det blir svart... och tyst... *konstpaus*


Ett hastigt bildspel utspelas, snigeln, snigel-liket, andra sniglar samlas runt snigeln... Människan har gjort sitt sista misstag mot blötdjuren... (Vi förstår detta lite undermedvetet). 


Sniglarna börjar snigla sig mot portgången, långsamt men beslutsamt tar de sig upp för fasaden, de sluter upp och blir bara fler och fler. Människorna i omgivningen märker ingenting, de är för stressade och upptagna med att hinna och sköta sina arbeten. Sniglarna når "mördarens" balkong, helt apropå råkar balkongdörren stå på glänt, innanför balkongen ligger "mördarens" sovrum. De sniglar sig in och samlar sig under sängen, och väntar...


Människornas dag passerar, "mördaren" kommer hem, märker såklart inte slemspåren i sovrummet och balkongen. Vi tittare känner av hur sniglarna lurar under sängen och vi förstår inte varför "mördaren" inte märker något. ("lääääggg dig iiiinte", vrålas det i biosalongen)


Men "mördaren" är förutsägbart dum och efter att tänderna borstats och vattenglaset placerats på nattduksbordet släcks lampan och snart hörs snarkningar... och slemmigt bubblande... sniglarna slemmar sig upp i sängen glider sakta upp mot mördarens ansikte (vi pratar om ett hundratal sniglar)... *Stråkmusik*


Ett bildspel startar igen: Sniglar letar sig in i munnen och näsan, "mördaren" vaknar men det är lönlöst att försöka kämpa emot... "mördarens" ögon spärras upp (klassisk "nu kvävs jag-min)... scenbilder av den kvävda "mördaren" i olika vinklar, munnen uppspärrad fylld med sniglar, näsan täppt med sniglar... *svart*

~FIN~


Godmorgon och välkomna till min sjuka hjärna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar