Hugo S. 1903 'Sårad Ängel'
Älskling, även änglar blir trötta
En ängel vi fann
vid vägens grusiga kant
Hennes hjärta var brustet
hennes hopp likadant
Vi fann några grenar
vi byggde en bår
Hade hopp om att rädda
och plåstra om hennes sår
Med andan i halsen
och raska steg
Vi skynda' oss fram
allt medans vi teg
Men rädslan den växte
om att allt var försent
Trots målet vi skymta'
så trösta' det klent
Ängeln hon sucka'
hennes läppar de log
Våra själar de skälvde
sekunden hon dog
Allt går inte att rädda
det måste man förstå
Trots att viljan den finns där
så är verkligheten rå
vid vägens grusiga kant
Hennes hjärta var brustet
hennes hopp likadant
Vi fann några grenar
vi byggde en bår
Hade hopp om att rädda
och plåstra om hennes sår
Med andan i halsen
och raska steg
Vi skynda' oss fram
allt medans vi teg
Men rädslan den växte
om att allt var försent
Trots målet vi skymta'
så trösta' det klent
Ängeln hon sucka'
hennes läppar de log
Våra själar de skälvde
sekunden hon dog
Allt går inte att rädda
det måste man förstå
Trots att viljan den finns där
så är verkligheten rå
Skriven av Mig...
Sååå bra!
SvaraRadera/Hannah